Stortorget i Karlskrona är ett centralt beläget offentligt rum som idag förlorat sin funktion som en plats med ett rikt offentligt liv och en trivsam plats i staden. Detta arbete tar tag i den problematiken och presenterar ett sätt på vilket man kan förändra torget och göra det attraktivare för stadens befolkning. Förslaget går ut på att göra torget mer anpassat för oskyddade trafikanter genom att bilarna får ta ett steg åt sidan men samtidigt göra det lättillgängligt med en ny kollektivtrafiklösning för Trossö. För att göra torget attraktivare har dess storlek försökt tonas ner och därmed göra det mer anpassat till den mänskliga skalan. Detta har skett bland annat genom att plantera träd men även genom nya byggnader som bättre integrerar med det stora torget..

Vad kan räknas som attraktivt? Är det helt upp till en plats besökare om platsen är attraktiv eller kan det påverkas av den fysiska planeringen? I detta arbete kommer begreppet attraktivitet diskuteras och definieras utifrån vald litteratur. Principer och riktlinjer på saker som kan bidra till attraktivitet i det offentliga rummet kommer att lyftas fram och tillämpas på stortorget i Karlskrona för att först se om torget redan idag kan räknas som attraktivt samt förslag på hur det kan förbättras utifrån framtagna kriterier..

Stortorget i Karlskrona är ett centralt beläget offentligt rum som idag förlorat sin funktion som en plats med ett rikt offentligt liv och en trivsam plats i staden. Detta arbete tar tag i den problematiken och presenterar ett sätt på vilket man kan förändra torget och göra det attraktivare för stadens befolkning. Förslaget går ut på att göra torget mer anpassat för oskyddade trafikanter genom att bilarna får ta ett steg åt sidan men samtidigt göra det lättillgängligt med en ny kollektivtrafiklösning för Trossö. För att göra torget attraktivare har dess storlek försökt tonas ner och därmed göra det mer anpassat till den mänskliga skalan. Detta har skett bland annat genom att plantera träd men även genom nya byggnader som bättre integrerar med det stora torget..

Vad kan räknas som attraktivt? Är det helt upp till en plats besökare om platsen är attraktiv eller kan det påverkas av den fysiska planeringen? I detta arbete kommer begreppet attraktivitet diskuteras och definieras utifrån vald litteratur. Principer och riktlinjer på saker som kan bidra till attraktivitet i det offentliga rummet kommer att lyftas fram och tillämpas på stortorget i Karlskrona för att först se om torget redan idag kan räknas som attraktivt samt förslag på hur det kan förbättras utifrån framtagna kriterier..

Studieobjektet för detta kandidatarbete är Stortorget vilket är beläget mitt på Trossö i centrala Karlskrona. Staden är sedan 1600-talet starkt färgad av en omfattande militär aktivitet, något som påverkat stadsbilden påtagligt. Detta är en grundfaktor som gjort att Karlskrona sedan 1988 finns upptagen på UNESCO:s världsarvslista. Huvudsyftet för detta kandidatarbetets är att ge ett gestaltningsförslag för Stortorget utifrån platsens roll som offentligt rum i staden. Avgränsningen sträcker sig till att omfatta Stortorget med dess närmaste omnejd, dock sätts Stortorget in i en vidare kontext som utgörs av hela Trossö för att ge en bild av torgets relation till den övriga centrala staden.

Studieobjektet för detta kandidatarbete är Stortorget vilket är beläget mitt på Trossö i centrala Karlskrona. Staden är sedan 1600-talet starkt färgad av en omfattande militär aktivitet, något som påverkat stadsbilden påtagligt. Detta är en grundfaktor som gjort att Karlskrona sedan 1988 finns upptagen på UNESCO:s världsarvslista. Huvudsyftet för detta kandidatarbetets är att ge ett gestaltningsförslag för Stortorget utifrån platsens roll som offentligt rum i staden. Avgränsningen sträcker sig till att omfatta Stortorget med dess närmaste omnejd, dock sätts Stortorget in i en vidare kontext som utgörs av hela Trossö för att ge en bild av torgets relation till den övriga centrala staden. Gestaltningsförslaget i detta kandidatarbete utgår från renässansens syn på form, individ och stadsrum. Några av de teorier som använts för att underbygga denna strävan är Vitruvius tankar om form och proportion, Camillo Sittes stadsrumsteorier och Gordon Cullens Serial Vision för att nämna några.

Det här är ett examensarbete inom ämnet landskapsarkitektur. Det är sista delen av landskapsarkitekturutbildningen och innebär ett självständigt arbete på 20 veckor. Examensarbetet är ett idéförslag för en ny gestaltning av Stortorget i Malmö. Stortorget har flera kvaliteér som idag inte utnyttjas och står de närmaste åren inför en omvandling. Under våren 2009 utlyser Malmö stad en arkitekttävling där ett förslag antas för ny utformning av Stortorget. Malmö stad har inför omvandlingen samlat i synpunkter om Stortorget genom enkäter och genom att arrangera workshops och seminarium. Mitt arbete är ett idéförslag till en ny gestaltning som tar fasta på Stortorgets förutsättningar och sociala möjligheter. Underlag för arbetet har varit litteraturstudier, besök av referensplatser, deltagande i workshops och genomgång av enkätundersökningar. Skisser och arbetsmodell har varit delar av arbetsprocessen.

Betydelsen av begreppet offentlighet har sedan antiken förändrats i takt med samhällets utveckling och det är först i efterhand som innebörden av begreppet för olika tidsepoker har kunnat urskiljas. I detta kandidatarbete ges en bakgrund till tidigare tolkningar av offentlighet utifrån Jürgen Habermas klassiska verk Borgerlig offentlighet, som skildrar utvecklingen ur ett historiskt och ett sociologiskt perspektiv. Utifrån detta förs en diskussion hur begreppet offentlighet kan tolkas i samtida stadsmiljöer. Ett offentligt rum som står inför en omvandling är Stortorget i Karlskrona. Genom tillämpning av teoretiska utformnings- principer för offentliga rum presenteras ett förslag till hur torget, med sin starka historiska anknytning och sitt centrala läge i staden, kan omgestaltas.

Kandidatarbetet är utfört inom kursen Att gestalta Offentliga Rum. Syftet med projektet har varit att bidra till en djupare förståelse för begreppen offentlighet och offentliga rum samt att ta fram och presentera ett förslag som kan förväntas förstärka Stortorgets funktion som ett offentligt rum i Karlskrona. Gemensamt för olika teoretikers definition av begreppet offentlighet är att det består av två delar. För att ett stadsrum ska kunna kallas för offentligt ska det vara allmänt ? det vill säga öppet och tillgängligt för alla ? samt gemensamt i motsats till privat.

Betydelsen av begreppet offentlighet har sedan antiken förändrats i takt med samhällets utveckling och det är först i efterhand som innebörden av begreppet för olika tidsepoker har kunnat urskiljas. I detta kandidatarbete ges en bakgrund till tidigare tolkningar av offentlighet utifrån Jürgen Habermas klassiska verk Borgerlig offentlighet, som skildrar utvecklingen ur ett historiskt och ett sociologiskt perspektiv. Utifrån detta förs en diskussion hur begreppet offentlighet kan tolkas i samtida stadsmiljöer. Ett offentligt rum som står inför en omvandling är Stortorget i Karlskrona. Genom tillämpning av teoretiska utformnings- principer för offentliga rum presenteras ett förslag till hur torget, med sin starka historiska anknytning och sitt centrala läge i staden, kan omgestaltas. Förslaget, i form av en nolliplan, visar hur rumsliga inslag på torget stärks utav en arkitektonisk indelning av torget i mindre platser och varierade gaturum..

Kandidatarbetet är utfört inom kursen Att gestalta Offentliga Rum. Syftet med projektet har varit att bidra till en djupare förståelse för begreppen offentlighet och offentliga rum samt att ta fram och presentera ett förslag som kan förväntas förstärka Stortorgets funktion som ett offentligt rum i Karlskrona. Gemensamt för olika teoretikers definition av begreppet offentlighet är att det består av två delar. För att ett stadsrum ska kunna kallas för offentligt ska det vara allmänt ? det vill säga öppet och tillgängligt för alla ? samt gemensamt i motsats till privat.

Abstract Squares, these public rooms have always fascinated me. I find them interesting because of their variety in shapes, functions, design etc. Stortorget in Lund is one of Sweden?s oldest squares, this essay is dedicated to this particular square. Of all the possible ways that you could approach Stortorget in Lund I have decided to do it from an urban design point of view.

Arbetet redovisar förhållandet mellan belysnings- och fysisk planering och hur dessa två kunskapsfält kan ge upphov till en förbättrad utformning av våra städers offentliga miljöer. Förutom att belysning har såväl rationella och estetiska värden som funktions- och effektbelysning har ny teknik inom belysningsbranschen möjliggjort till en form av ljussättning av platser som tidigare ansågs vara antingen överflödiga, onödiga eller omöjliga. Hållbar utveckling, det offentliga rummet och belysningsplanering utgör således arbetets teoretiska ram där olika begrepp ställs emot varandra och konkretiseras i olika gestaltningsförslag i ett resultatkapitel. I detta kapitel formuleras visioner för olika problemområden i ett geografiskt avgränsat område i Karlskrona, där intentionerna med en ny ljussättning argumenteras och redovisas i ett gestaltande segment.Förutom att arbetet ger ett exempel på tillvägagångssätt för analys av belysning baserat på diverse litterära verk och relevanta handböcker, förankras arbetet med praktiker inom fältet. De ger oss en insikt i vad belysningsplanering anses ha för värde bland kommunerna, ger exempel på ljusdesignerns roll i planeringsprocessen och vad det finns för för- och nackdelar med ett belysningsprogram..

The town square is an important public space and is often described as the city´s living room. By creating a lively city center a sense of security is developed among the citizens which makes them wanting to use the town square regardless the time of the day. One important meeting point in Gävle is the centrally located Stortorget, sited between Drottninggatan and Nygatan. The town square went through an extensive renovation followed by both positive and negative reactions among the City´s inhabitants.  The aim with the study was to investigate the main walking paths and meeting points as a planning support to Gävle Municipality in their work with a new city plan. By studying the pedestrian movement patterns at Stortorget, Nygatan and Drottninggatan, the main walking paths and meeting points during all hours of the day was obtained.

In 1998, 'the Naval Port of Karlskrona' was inscribed as a World Heritage Site by UNESCO and thus, it is equally protected as China?s Great Wall and the Pyramids of Egypt.The essay is a case study of Karlskrona, one of Sweden's most well planned cities, where famous urban planners and architects such as Erik Dahlberg and Nicodemus Tessin the Elder has been involved.Today, Karlskrona is a rather unknown small town in Sweden's outskirts, where population growth has been a problem. When Karlskrona was founded, in the late 17th century, Sweden was a major power. The Blekinge archipelago was in the middle of the Baltic dominion and Karlskrona represented a midpoint in the kingdom. Therefore, Karlskrona has a small town charm with the history and style of a cosmopolitan city.By initially studying how the town?s character of today is expressed, the history of Karlskrona is explored.